The vampire dandy: reconceptualising masculine identities in fashion, cinema, and literature

  • Vicki Karaminas

Abstract

Herrmodefotografering och dess nära förbundna näringar såsom klädestillverkning och -konsumtion, varumärkeslansering, marknadsföring och reklam, deltar i konstruktionen av ett allbetraktande subjekt; ett subjekt som begär att bli begärt av både män och kvinnor. Dessa erotiserade bilder, som ofta förekommer i tidningar som riktar sig till både kvinnliga och manliga konsumenter, framställer sina manliga modeller som sexuellt lockande subjekt och inbjuder betraktaren att konsumera produkten genom att antingen (över)identifiera sig med bilden som i fallet med en heterosexuell manlig blick, eller som ett begärsobjekt att uppskattas och konsumeras av en åskådande heterosexuell kvinnlig och/eller homosexuell manlig åskådare. Dessa återgivningar av män, ofta i sexuellt provokativa poser, skapar en sfär där kvinnor och män uppmuntras att begära och konsumera den manliga bilden. Denna sfär tillåter heterosexuella män att ägna sig åt och delta i homosocialt/homoerotiskt beteende på kulturellt acceptabla sätt. Samtidigt avslöjar dessa bilder en del om det sätt som återgivningar av maskulinitet konstrueras och cirkuleras på. Den nye mannens framträdande på 1980-talet visade en brytning med traditionella föreställningar om maskulinitet och skapade sexualiserade återgivningar av den manliga kroppen. Medan traditionell maskulinitet tenderade att lokalisera denna inom det produktiva arbetslivet, sågs nu den nye mannen hänge sig åt sådana konsumtionsnjutningar som tidigare enbart förknippats med femininitet (Mort 1988, 1996; Enwistle 2000). Tillkomsten av stilmagasin för män som GQ och Arena tillsammans med marknadsförares och återförsäljares inriktning på konsumtion av herrmode och på manlig köpkraft ledde till en förändring i hur kulturella maskulinitetsbegrepp återgavs och bekräftades. Sean Nixon (1996) pekar på vissa nyckelområden där den nya mannen lanserades: tv- och tidningsreklam, herrklädesaffärer och tidskriftspressen. Manlig subjektivitet konstruerades nu genom reklam- och marknadsföringsdiskurser, vilka, tillsammans med konsumtionen av imagerelaterade mode- och kosmetikaprodukter, skapade en rad idealiserade och erotiserade maskulina identiteter. 1970-talets bredare sociala rörelser såsom feminism, den sexuella frigörelsen samt en rad identitetsbaserade politiska påtryckningsgrupper för exempelvis homosexuella och medborgerliga rättigheter, har också influerat bilderna av samtida maskulinitet. Dessa sociala rörelser har förändrat traditionella uppfattningar om ras, sexualitet, klass och identitet, och har skapat en modell av demokratisk genusjämlikhet. Resultaten av dessa rörelser utmanade hegemoniska maskulinitetsmodeller, artikulerat som en kris i maskuliniteten (se Mort 1986; Chapman och Rutherford 1988; Simpson 1994; Edwards 1997) och nya sätt att konceptualisera och artikulera maskulin identitet skapades. Ända sedan den nye mannen framträdde har en uppsjö maskuliniteter utmanat konventionella kategorier av manlig subjektivitet, däribland den emotionellt känslige nye grabben på nittitalet och den narcissistiske tjugohundratalets genustänjande metrosexuelle som befinner sig i ständigt flöde med sin feminina sida. Som medlemmar av jag-kulten har den metrosexuelle och den viktorianske dandyn mycket gemensamt. Trots att dandyismen hörde hemma i elitens och aristokratins värld och metrosexualitet är ett allmänt, masskonsumtionsfenomen (Simpson 2004) förkroppsligar bägge subjektiviteterna tidsandan, det vill säga dekandens, excesser, förkonstling, skönhet och esteticism samt, och allra viktigast, bägge problematiserar och utsuddar genusbinariteterna homo/hetero och maskulin/feminin, och väljer en mer hybridartad eller queer identitet. Vampyrberättelsens återkomst inom populärkulturen på senare tid, från film till modevärldens catwalk och herrmodefotografier, visar på en djupgående förändring som håller på att ske i utnyttjandet av maskulinitetsbegrepp. Manliga modeller med pudrat hår och blek sminkning svassade exempelvis öppet nerför catwalken stylade som vampyrer för att efterlikna artonhundratalets Wiens romantiska dandyer till Robert Gellers höstkollektion 2009 (New York). Vidare avbildades manliga vampyrer i kortfilmen The golden mirror (2006) i regi av Luca Guadagnino för Fendi. Vampyrer är hybrididentiteter som existerar på gränsen mellan liv och död, människa och djur, maskulinitet och femininitet, heterosexualitet och homosexualitet, de överskrider och rubbar gränser. På liknade sätt är vampyren en konsumerande kropp; omättlig i sin aptit och sina begär; en romantisk dandy par excellence. Artikeln undersöker skildringar av vampyren genom såväl filmatiska och litterära fallstudier som herrmode i redaktionella bilder. Den argumenterar att det utsuddande av genus och sexualitet, som är en väsentlig del av vampyrskildringen, kan återfinnas i lockelsen hos tjugohundratalets moderna dandy. Genom att studera Charles Baudelaires och andra centrala kulturteoretikers arbeten hävdar denna artikel att vampyren står för en polymorf identitet som framträder i tider av politiska kriser och ekonomisk excess, och som öppnar upp ett utrymme för bredare konceptualiseringar av maskulinitet.

Downloads

Download data is not yet available.
How to Cite
Karaminas, V. (1). The vampire dandy: reconceptualising masculine identities in fashion, cinema, and literature. Lambda Nordica, 14(3-4), 123-159. Retrieved from https://www.lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/article/view/275